Myten om avelsstona som försvann
Prestationsston och avelsston - finns de i Sverige ?
Med tanke på att det finns så många svenskfödda tävlingshästar och även avelsbedömda svenskfödda hästar så måste svaret bli ja... Ändå talas det mycket om att riktigt bra avelsston inte finns i Sverige.
Så vart tog de och deras avkommor vägen? :-) Med tanke på vilka kostnader det är för att visa sina ston till en riktigt bra bedömning så är det inte så konstigt att det inte finns så många till salu. Får guldklimparna dessutom fina avkommor håller man hårt i dem...
Problemet är här att det inte är så många som ser värdet i dessa fina stons avkommor. Och att det inte alltid är högsta värdet på BLUP eller toppsiffror på bedömningen som visar vilken bra brukshäst och avelssto det är. Köpare kan helt enkelt inte bedöma det de ser. Många klamrar sig fast vid BLUP och tror att det är räddningen när de inte kan sålla.
Stona finns alltså men många gånger saknas resurserna att få fram dem hela vägen i Sverige. Eftersom många köpare vill ha en färdig häst och inte vill lägga träningspengarna själva eller i vissa fall inte betala det fulla pris som stoet kostar färdigbedömd så blir det som det blir med frekvensen av färdigbedömda och förstaklassade ston som är till salu. Dessutom är det stor brist på riktigt kunniga och pålitliga tränare. En handfull bara som klarar att ta en häst så långt som det krävs för en riktigt bra bedömning utan att knäcka den.
Sedan kan ju jag tycka att man inte ser skogen för alla träden om man hänger upp sig på att en häst har en bedömning på 7.70 och en annan 8.01.... Här måste man göra en bedömning av hästen i sig och egenskaperna hos den. Vilka är de svaga punkterna? Vad är avelsmålet? Vilka hingstar kan man använda till just det här stoet? Är dessa kombinationer en väg till avelsmålet?
Sedan förekommer det ytterligare ett fenomen som försvårar för uppfödaren och speglingen av det verkliga värdet hos avelsstoet. Avelsprestation tycker jag hör ihop även med avkommors tävlingsprestation. Att avelsvärde och prestation ligger så långt ifrån varandra i Sverige tycker jag är beklagligt. Bedömningssystemen ligger milslängder från varandra. Ston och hingstar som ger tävlingspresterande avkommor som inte avelsbedöms ratas i rankningarna eftersom avelsvärdet inte inriktas på ridhästprestation. Och ändå är det kompletta ridhästar som är det stora avelsmålet. Snett....
Om man vill hitta en riktigt fin häst måste man nog vara beredd att ibland göra en insats med träning och bedömning. Det finns många fina unghästar som med rätt matchning kan komma mycket långt. Därför blir jag lätt "upprörd" och extra talför när så många talar om att det inte finns något bra material i Sverige....
Med tanke på att det finns så många svenskfödda tävlingshästar och även avelsbedömda svenskfödda hästar så måste svaret bli ja... Ändå talas det mycket om att riktigt bra avelsston inte finns i Sverige.
Så vart tog de och deras avkommor vägen? :-) Med tanke på vilka kostnader det är för att visa sina ston till en riktigt bra bedömning så är det inte så konstigt att det inte finns så många till salu. Får guldklimparna dessutom fina avkommor håller man hårt i dem...
Problemet är här att det inte är så många som ser värdet i dessa fina stons avkommor. Och att det inte alltid är högsta värdet på BLUP eller toppsiffror på bedömningen som visar vilken bra brukshäst och avelssto det är. Köpare kan helt enkelt inte bedöma det de ser. Många klamrar sig fast vid BLUP och tror att det är räddningen när de inte kan sålla.
Stona finns alltså men många gånger saknas resurserna att få fram dem hela vägen i Sverige. Eftersom många köpare vill ha en färdig häst och inte vill lägga träningspengarna själva eller i vissa fall inte betala det fulla pris som stoet kostar färdigbedömd så blir det som det blir med frekvensen av färdigbedömda och förstaklassade ston som är till salu. Dessutom är det stor brist på riktigt kunniga och pålitliga tränare. En handfull bara som klarar att ta en häst så långt som det krävs för en riktigt bra bedömning utan att knäcka den.
Sedan kan ju jag tycka att man inte ser skogen för alla träden om man hänger upp sig på att en häst har en bedömning på 7.70 och en annan 8.01.... Här måste man göra en bedömning av hästen i sig och egenskaperna hos den. Vilka är de svaga punkterna? Vad är avelsmålet? Vilka hingstar kan man använda till just det här stoet? Är dessa kombinationer en väg till avelsmålet?
Sedan förekommer det ytterligare ett fenomen som försvårar för uppfödaren och speglingen av det verkliga värdet hos avelsstoet. Avelsprestation tycker jag hör ihop även med avkommors tävlingsprestation. Att avelsvärde och prestation ligger så långt ifrån varandra i Sverige tycker jag är beklagligt. Bedömningssystemen ligger milslängder från varandra. Ston och hingstar som ger tävlingspresterande avkommor som inte avelsbedöms ratas i rankningarna eftersom avelsvärdet inte inriktas på ridhästprestation. Och ändå är det kompletta ridhästar som är det stora avelsmålet. Snett....
Om man vill hitta en riktigt fin häst måste man nog vara beredd att ibland göra en insats med träning och bedömning. Det finns många fina unghästar som med rätt matchning kan komma mycket långt. Därför blir jag lätt "upprörd" och extra talför när så många talar om att det inte finns något bra material i Sverige....
Varför tro att gräset alltid är grönare på andra sidan?
Det finns bra islandshästar i Sverige. Problemet är att de "drunknar" i bruset från alla dem som hävdar att deras hästar har mer kapacitet än hästarna verkligen har - helt enkelt för att de inte objektivt sett har erfarenhet nog att bedöma det. Och så alla de eventuella köpare som inte har erfarenhet nog att sålla agnarna från vetet när de är ute och tittar. Och som kanske inte ens tittar efter de egenskaper som är viktiga för just islandshästar eftersom de inte har kunskapen. Många kan inte bedöma taktrenhet, balans och mjukhet (vilket inte är lätt att göra utan en hel del erfarenhet i bagaget) och det är alltför stor inriktning på vilken som är pappan till hästen och mamman är inte särskilt intressant. Trots att det är mamman som präglar fölet under första året.
Jag förstår inte heller varför det är sådant sug efter ston när hästarna i fråga ska användas som ridhästar och tävlingshästar. Det är ett snedvridet förhållande - kanske beroende på tron att islandshästföl är gulliga och lätta att sälja för ett bra pris - särskilt om de har en häftig färg. Och att om man använder två "bra" islandshästar blir det ett mycket lovande föl. Oavsett vilka egenskaper man kombinerar.
Ett stort fel i Sverige tror jag är att många inte inser vilket stort arbete det är att föda upp hästar och även vilket enormt ansvar man har som uppfödare när man väljer avelshästar. Många seriösa uppfödare som hållit på i många år får inte den uppmärksamhet de förtjänar.
Går jag in på hästmarknad t ex kan jag hitta flera hästar som skulle vara intressanta att kolla upp som ridhästar. Under året som gått har jag hittat i alla fall fem hästar som varit intressanta och som också haft ett vettigt pris. (Alltså - jag är inte på jakt efter häst - håller bara koll ibland på hur marknaden ser ut
) Jag har också varit förvånad över att de ibland legat kvar relativt länge, medan andra mindre intressanta hästar till ungefär samma pris sålts fort.
Jag förstår inte heller varför det är sådant sug efter ston när hästarna i fråga ska användas som ridhästar och tävlingshästar. Det är ett snedvridet förhållande - kanske beroende på tron att islandshästföl är gulliga och lätta att sälja för ett bra pris - särskilt om de har en häftig färg. Och att om man använder två "bra" islandshästar blir det ett mycket lovande föl. Oavsett vilka egenskaper man kombinerar.
Ett stort fel i Sverige tror jag är att många inte inser vilket stort arbete det är att föda upp hästar och även vilket enormt ansvar man har som uppfödare när man väljer avelshästar. Många seriösa uppfödare som hållit på i många år får inte den uppmärksamhet de förtjänar.
Går jag in på hästmarknad t ex kan jag hitta flera hästar som skulle vara intressanta att kolla upp som ridhästar. Under året som gått har jag hittat i alla fall fem hästar som varit intressanta och som också haft ett vettigt pris. (Alltså - jag är inte på jakt efter häst - håller bara koll ibland på hur marknaden ser ut
) Jag har också varit förvånad över att de ibland legat kvar relativt länge, medan andra mindre intressanta hästar till ungefär samma pris sålts fort.