Smörsidan uppåt
En sak som jag funderar över är - som jag upplever det - tendensen att tro att BLUP stämmer till 100% på en enskild obedömd/ickepresterande häst som man inte ens sett.
En häst som inte är bedömd eller har presterat något är ett osäkert kort. Har man erfarenhet kan man göra en bedömning av hästens rörelser och temperament om man får se den i rörelse och hantera den. Det är också bra om man kan titta på dess föräldrar. Men inte kan man göra en bedömning genom att bara titta på ett papper.
Totala BLUP-siffran på en osedd häst är en förutsägelse. Den stämmer inte till 100% - Det är som en smörgås som kastas upp i luften och snurrar runt. Ska den falla med smörsidan neråt eller uppåt?
Ja inte kan man förutspå det helt träffsäkert. Förutom att man med säkerhet kan säga att antingen landar smörgåsen med smörsidan uppåt eller landar den med smörsidan neråt.
Brer man smör på en brödskiva så ökar chansen att smörsidan kommer uppåt. Men det är fortfarande inte så att den alltid gör det.
Givetvis bör man använda bra individer i aveln för att öka chansen att det blir en "smörsida som kan landa uppåt", vilket inte alltid är så enkelt, eftersom det delvis beror på slumpen. Och BLUP kan helt enkelt inte styra slumpen.
En erfaren och kunnig avlare kan förbättra sannolikheten för att det blir en häst med bra egenskaper - genom att använda sin känsla för vilka individer som passar ihop. Denna känsla och erfarenhet kan aldrig BLUP ersätta.
BLUP kan vara ett av flera hjälpmedel, men INTE det enda som kan tala om vilken individ som ska användas i avel. Och BLUP är statistik som är urvalsbaserat. Det sker urval både hos hästägaren och hos tränaren och i vissa fall så tidigt som hos hingstägaren. De hästar som inte kan få så hög totalbedömning vid en avelsbedömning sållas bort. Både pga BLUP-påverkan och pga kostnadsbesparing.
Jag känner till flera erfarna avlare som har äldre avelsston som gett bra ridhästar som presterat bra både på avelsbedömning och i tävlingssammanhang. Trots att individerna är bra, så är det mycket svårt att höja en BLUP som räknas ner varje år pga "justering för rasens utveckling".
BLUP har också, förutom sin inflation, de senare åren börjat likna aktiespekulationer och svänger också på samma sätt som börsen. En del vågar inte visa sina hästar med högt BLUP eftersom då kursen sjunker liksom priset på hästen. Att BLUP-värden kan variera så mycket från år till år, visar också hur osäkert det egentligen är att satsa på BLUP som enda urvalsmetod.
Tänk på hur fel det kan bli att tvärsäkert klassa en osedd häst. Här är det fråga om tre möjligheter (dvs inte bara smörsida upp eller ner). Det kan bli rätt, det kan bli som "Kejsarens nya kläder", eller så blir det en "nollning".
Ungefär som att någon skickar en matsäck med smörgåsar till en utflykt. Alla äter med god aptit. Avsändaren frågar sedan gruppen om de hemmagjorda smörgåsarna var goda och får svaret: "Ha, du ljuger. Det är inte dina smörgåsar. Du har inte ens nåt smör att bre med. Det läste vi i tidningen i morse."
(Blup är en statistikdatabas över avelsvisade hästars delegenskaper. Varje egenskap får ett omräknat värde. Hästen får också en totalsumma, ett viktat medelvärde av egenskaperna. Grundat på dessa värden kan en avkomma få en BLUP-värdering som sedan justeras när/om avkomman själv visas. För närvarande ligger antalet visade hästar på 9% av alla hästar födda i Sverige 2001-2005).
En häst som inte är bedömd eller har presterat något är ett osäkert kort. Har man erfarenhet kan man göra en bedömning av hästens rörelser och temperament om man får se den i rörelse och hantera den. Det är också bra om man kan titta på dess föräldrar. Men inte kan man göra en bedömning genom att bara titta på ett papper.
Totala BLUP-siffran på en osedd häst är en förutsägelse. Den stämmer inte till 100% - Det är som en smörgås som kastas upp i luften och snurrar runt. Ska den falla med smörsidan neråt eller uppåt?
Ja inte kan man förutspå det helt träffsäkert. Förutom att man med säkerhet kan säga att antingen landar smörgåsen med smörsidan uppåt eller landar den med smörsidan neråt.
Brer man smör på en brödskiva så ökar chansen att smörsidan kommer uppåt. Men det är fortfarande inte så att den alltid gör det.
Givetvis bör man använda bra individer i aveln för att öka chansen att det blir en "smörsida som kan landa uppåt", vilket inte alltid är så enkelt, eftersom det delvis beror på slumpen. Och BLUP kan helt enkelt inte styra slumpen.
En erfaren och kunnig avlare kan förbättra sannolikheten för att det blir en häst med bra egenskaper - genom att använda sin känsla för vilka individer som passar ihop. Denna känsla och erfarenhet kan aldrig BLUP ersätta.
BLUP kan vara ett av flera hjälpmedel, men INTE det enda som kan tala om vilken individ som ska användas i avel. Och BLUP är statistik som är urvalsbaserat. Det sker urval både hos hästägaren och hos tränaren och i vissa fall så tidigt som hos hingstägaren. De hästar som inte kan få så hög totalbedömning vid en avelsbedömning sållas bort. Både pga BLUP-påverkan och pga kostnadsbesparing.
Jag känner till flera erfarna avlare som har äldre avelsston som gett bra ridhästar som presterat bra både på avelsbedömning och i tävlingssammanhang. Trots att individerna är bra, så är det mycket svårt att höja en BLUP som räknas ner varje år pga "justering för rasens utveckling".
BLUP har också, förutom sin inflation, de senare åren börjat likna aktiespekulationer och svänger också på samma sätt som börsen. En del vågar inte visa sina hästar med högt BLUP eftersom då kursen sjunker liksom priset på hästen. Att BLUP-värden kan variera så mycket från år till år, visar också hur osäkert det egentligen är att satsa på BLUP som enda urvalsmetod.
Tänk på hur fel det kan bli att tvärsäkert klassa en osedd häst. Här är det fråga om tre möjligheter (dvs inte bara smörsida upp eller ner). Det kan bli rätt, det kan bli som "Kejsarens nya kläder", eller så blir det en "nollning".
Ungefär som att någon skickar en matsäck med smörgåsar till en utflykt. Alla äter med god aptit. Avsändaren frågar sedan gruppen om de hemmagjorda smörgåsarna var goda och får svaret: "Ha, du ljuger. Det är inte dina smörgåsar. Du har inte ens nåt smör att bre med. Det läste vi i tidningen i morse."
(Blup är en statistikdatabas över avelsvisade hästars delegenskaper. Varje egenskap får ett omräknat värde. Hästen får också en totalsumma, ett viktat medelvärde av egenskaperna. Grundat på dessa värden kan en avkomma få en BLUP-värdering som sedan justeras när/om avkomman själv visas. För närvarande ligger antalet visade hästar på 9% av alla hästar födda i Sverige 2001-2005).
Statistik och tolkningar
I Islandshästen nr 9 2011 fanns det en artikel "Vilken typ av häst avlar vi i Sverige?".
Statistik är väl alltid trevligt att läsa om man tar det för vad det är och inser att man inte kan överföra statistik till en enskild individ och framför allt inser att statistik är en sammanställning av det som varit och inte en sammanställning av det som komma skall. Jag gillar inte alltid de tolkningar som görs, eftersom de ofta inte är objektiva.
Jag har inte sett själva statistikrapporten eller hörde föredraget men jag reagerar på slutsatsen i artikeln att man i Sverige avlar vackra hästar med goda femgångsegenskaper.
Denna slutsats dras i artikeln genom de 9 procent som visats av hästar födda 2001-2005 (dvs i genomsnitt 180 st hästar per år av 2000 st hästar). Hur ligger det till med de övriga 91 procenten ? (dvs i genomsnitt 1820 st hästar per år av 2000 st hästar) Och hur många av de 9 procent som visats är vackra femgångare? Och hur många av dem är importer? Eller är detta en presentation av enbart svenskfödda hästar?
Det står också i denna artikel att många 4-åriga ston visats som inte visat pass. Då är dessa fyraåringar inte bevisat goda femgångare. Statistik är statistik och kan inte användas som en garanti för en avelsbedömning på minst 8.0 i en gångart.
Likaså kan man inte garantera att en obedömd häst med en BLUP på 115 och över är en toppindivid om det helt grundar sig på förutsägelser och statistik. Sannolikheten för att denna siffra stämmer är högst 50-50. Dvs som jag skrev i ett tidigare inlägg. En halvsanning eller en halvlögn. Och en toppindivid är för mig en häst som har minst 8,0 i samtliga delpoäng i ridegenskapsbedömningen. Och bör ha minst 8,5 i tölt och pass. Eller en häst som genom prestation visat mycket fina resultat i femgång och pass.
En annan slutsats man skulle kunna göra från texten är att exteriören som belönas i Sverige inte ger de bästa förutsättningarna för de bästa femgångsridegenskaperna.
Och missförstå mig inte - jag tycker det skulle vara positivt om avelsmålet för alla är hästar med goda femgångsegenskaper, eftersom jag själv anser att passen behövs för att behålla allsidigheten i hästen. Jag anser att passen ger en möjlighet att bibehålla den snabba och starka hästen, dvs en motverkan till de hästar med stor frambensaktion som inte bygger på muskulatur och balans. Många av dessa klarar inte av snabb tölt och i förlängningen snabb pass eftersom de helt enkelt inte är byggda för det och har svårt att bygga upp den styrka som behövs.
Men jag själv tror då inte på att det verkligen är så att det med 100% sannolikhet avlas vackra hästar med goda femgångsegenskaper i Sverige. Inte via den fakta som presenterats i artikeln.
Däremot har det visats några mycket fina svenskfödda femgångshästar i år. Vilket är glädjande.
Statistik är väl alltid trevligt att läsa om man tar det för vad det är och inser att man inte kan överföra statistik till en enskild individ och framför allt inser att statistik är en sammanställning av det som varit och inte en sammanställning av det som komma skall. Jag gillar inte alltid de tolkningar som görs, eftersom de ofta inte är objektiva.
Jag har inte sett själva statistikrapporten eller hörde föredraget men jag reagerar på slutsatsen i artikeln att man i Sverige avlar vackra hästar med goda femgångsegenskaper.
Denna slutsats dras i artikeln genom de 9 procent som visats av hästar födda 2001-2005 (dvs i genomsnitt 180 st hästar per år av 2000 st hästar). Hur ligger det till med de övriga 91 procenten ? (dvs i genomsnitt 1820 st hästar per år av 2000 st hästar) Och hur många av de 9 procent som visats är vackra femgångare? Och hur många av dem är importer? Eller är detta en presentation av enbart svenskfödda hästar?
Det står också i denna artikel att många 4-åriga ston visats som inte visat pass. Då är dessa fyraåringar inte bevisat goda femgångare. Statistik är statistik och kan inte användas som en garanti för en avelsbedömning på minst 8.0 i en gångart.
Likaså kan man inte garantera att en obedömd häst med en BLUP på 115 och över är en toppindivid om det helt grundar sig på förutsägelser och statistik. Sannolikheten för att denna siffra stämmer är högst 50-50. Dvs som jag skrev i ett tidigare inlägg. En halvsanning eller en halvlögn. Och en toppindivid är för mig en häst som har minst 8,0 i samtliga delpoäng i ridegenskapsbedömningen. Och bör ha minst 8,5 i tölt och pass. Eller en häst som genom prestation visat mycket fina resultat i femgång och pass.
En annan slutsats man skulle kunna göra från texten är att exteriören som belönas i Sverige inte ger de bästa förutsättningarna för de bästa femgångsridegenskaperna.
Och missförstå mig inte - jag tycker det skulle vara positivt om avelsmålet för alla är hästar med goda femgångsegenskaper, eftersom jag själv anser att passen behövs för att behålla allsidigheten i hästen. Jag anser att passen ger en möjlighet att bibehålla den snabba och starka hästen, dvs en motverkan till de hästar med stor frambensaktion som inte bygger på muskulatur och balans. Många av dessa klarar inte av snabb tölt och i förlängningen snabb pass eftersom de helt enkelt inte är byggda för det och har svårt att bygga upp den styrka som behövs.
Men jag själv tror då inte på att det verkligen är så att det med 100% sannolikhet avlas vackra hästar med goda femgångsegenskaper i Sverige. Inte via den fakta som presenterats i artikeln.
Däremot har det visats några mycket fina svenskfödda femgångshästar i år. Vilket är glädjande.
