Varför tro att gräset alltid är grönare på andra sidan?
Det finns bra islandshästar i Sverige. Problemet är att de "drunknar" i bruset från alla dem som hävdar att deras hästar har mer kapacitet än hästarna verkligen har - helt enkelt för att de inte objektivt sett har erfarenhet nog att bedöma det. Och så alla de eventuella köpare som inte har erfarenhet nog att sålla agnarna från vetet när de är ute och tittar. Och som kanske inte ens tittar efter de egenskaper som är viktiga för just islandshästar eftersom de inte har kunskapen. Många kan inte bedöma taktrenhet, balans och mjukhet (vilket inte är lätt att göra utan en hel del erfarenhet i bagaget) och det är alltför stor inriktning på vilken som är pappan till hästen och mamman är inte särskilt intressant. Trots att det är mamman som präglar fölet under första året.
Jag förstår inte heller varför det är sådant sug efter ston när hästarna i fråga ska användas som ridhästar och tävlingshästar. Det är ett snedvridet förhållande - kanske beroende på tron att islandshästföl är gulliga och lätta att sälja för ett bra pris - särskilt om de har en häftig färg. Och att om man använder två "bra" islandshästar blir det ett mycket lovande föl. Oavsett vilka egenskaper man kombinerar.
Ett stort fel i Sverige tror jag är att många inte inser vilket stort arbete det är att föda upp hästar och även vilket enormt ansvar man har som uppfödare när man väljer avelshästar. Många seriösa uppfödare som hållit på i många år får inte den uppmärksamhet de förtjänar.
Går jag in på hästmarknad t ex kan jag hitta flera hästar som skulle vara intressanta att kolla upp som ridhästar. Under året som gått har jag hittat i alla fall fem hästar som varit intressanta och som också haft ett vettigt pris. (Alltså - jag är inte på jakt efter häst - håller bara koll ibland på hur marknaden ser ut
) Jag har också varit förvånad över att de ibland legat kvar relativt länge, medan andra mindre intressanta hästar till ungefär samma pris sålts fort.
Jag förstår inte heller varför det är sådant sug efter ston när hästarna i fråga ska användas som ridhästar och tävlingshästar. Det är ett snedvridet förhållande - kanske beroende på tron att islandshästföl är gulliga och lätta att sälja för ett bra pris - särskilt om de har en häftig färg. Och att om man använder två "bra" islandshästar blir det ett mycket lovande föl. Oavsett vilka egenskaper man kombinerar.
Ett stort fel i Sverige tror jag är att många inte inser vilket stort arbete det är att föda upp hästar och även vilket enormt ansvar man har som uppfödare när man väljer avelshästar. Många seriösa uppfödare som hållit på i många år får inte den uppmärksamhet de förtjänar.
Går jag in på hästmarknad t ex kan jag hitta flera hästar som skulle vara intressanta att kolla upp som ridhästar. Under året som gått har jag hittat i alla fall fem hästar som varit intressanta och som också haft ett vettigt pris. (Alltså - jag är inte på jakt efter häst - håller bara koll ibland på hur marknaden ser ut
) Jag har också varit förvånad över att de ibland legat kvar relativt länge, medan andra mindre intressanta hästar till ungefär samma pris sålts fort.Kommentarer
Trackback
