Statistik och tolkningar

I Islandshästen nr 9 2011 fanns det en artikel "Vilken typ av häst avlar vi i Sverige?".

Statistik är väl alltid trevligt att läsa om man tar det för vad det är och inser att man inte kan överföra statistik till en enskild individ och framför allt inser att statistik är en sammanställning av det som varit och inte en sammanställning av det som komma skall. Jag gillar inte alltid de tolkningar som görs, eftersom de ofta inte är objektiva.

Jag har inte sett själva statistikrapporten eller hörde föredraget men jag reagerar på slutsatsen i artikeln att man i Sverige avlar vackra hästar med goda femgångsegenskaper.
Denna slutsats dras i artikeln genom de 9 procent som visats av hästar födda 2001-2005 (dvs i genomsnitt 180 st  hästar per år av 2000 st hästar). Hur ligger det till med de övriga 91 procenten ? (dvs i genomsnitt 1820 st hästar per år av 2000 st hästar) Och hur många av de 9 procent som visats är vackra femgångare? Och hur många av dem är importer? Eller är detta en presentation av enbart svenskfödda hästar?

Det står också i denna artikel att många 4-åriga ston visats som inte visat pass. Då är dessa fyraåringar inte bevisat goda femgångare. Statistik är statistik och kan inte användas som en garanti för en avelsbedömning på minst 8.0 i en gångart.

Likaså kan man inte garantera att en obedömd häst med en BLUP på 115 och över är en toppindivid om det helt grundar sig på förutsägelser och statistik. Sannolikheten för att denna siffra stämmer är högst 50-50. Dvs som jag skrev i ett tidigare inlägg. En halvsanning eller en halvlögn. Och en toppindivid är för mig en häst som har minst 8,0 i samtliga delpoäng i ridegenskapsbedömningen. Och bör ha minst 8,5 i tölt och pass. Eller en häst som genom prestation visat mycket fina resultat  i femgång och pass.

En annan slutsats man skulle kunna göra från texten är att exteriören som belönas i Sverige inte ger de bästa förutsättningarna för de bästa femgångsridegenskaperna.

Och missförstå mig inte - jag tycker det skulle vara positivt om avelsmålet för alla är hästar med goda femgångsegenskaper, eftersom jag själv anser att passen behövs för att behålla allsidigheten i hästen. Jag anser att passen ger en möjlighet att bibehålla den snabba och starka hästen, dvs en motverkan till de hästar med stor frambensaktion som inte bygger på muskulatur och balans. Många av dessa klarar inte av snabb tölt och i förlängningen snabb pass eftersom de helt enkelt inte är byggda för det och har svårt att bygga upp den styrka som behövs.

Men jag själv tror då inte på att det verkligen är så att det med 100% sannolikhet avlas vackra hästar med goda femgångsegenskaper i Sverige. Inte via den fakta som presenterats i artikeln.

Däremot har det visats några mycket fina svenskfödda femgångshästar i år. Vilket är glädjande.

Kommentarer
Postat av: Björk

En annan och kanske mer korrekt slutsats av statistiken torde kunna heta: "Svenskarna väljer att bedöma de vackra femgångshästarna."

2011-12-27 @ 16:50:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0