Funderingar - islandshästar i allmänhet och i synnerhet

Visst behöver vissa egenskaper hos islandshästen förbättras och individerna göras mer kompletta, men när det gäller vissa egenskaper behöver man sätta gränser för hur stora förändringarna ska vara.

Exteriört sett bör man vara försiktig med allför estetiskt inriktade förändringar. Gångarter och ridbarhet måste gå före. Jag tycker "storhästfolksidéer" om vad som är vackert eller inte har tagit för stor plats de senaste åren. Det är kanske också vad den statistiken Heimir gjort (http://www.heimir-terese.se/) visar på när det gäller exteriör i förhållande till ridegenskaper.

Jag tycker att när det gäller bra anlag så är det bra anlag oavsett om de finns i en häst född 1960 eller född 2000. Bra passanlag är bra passanlag och bra töltanlag är bra töltanlag. Utmaningen som finns är att kunna kombinera bra anlag så att de samlas i samma häst som sedan förhoppningsvis ger dem samlat vidare med rätt kombination av häst. Jag anser att det är mer är frågan om att förvalta än att förändra när det gäller bra gångartsanlag. Framför allt gäller det att förvalta och föra vidare ett bra lynne när man hittar hästar med ett riktigt bra "brukslynne". Det är därför jag tycker att alltför fixerat BLUP-tänkande och användandet av yngre hästar förstör mer än det förbättrar. Här är många som avfärdar fina gamla ston vars föl väl mäter sig med "högblup-föl" när det gäller bruksegenskaper. Dessa ston kan heller inte få någon utmärkelse eftersom BLUP:en används som gallringsmedel. Ett sto kan t ex ha fyra, fem stamboksförda avkommor och ändå ligga en bit under hundra i BLUP. 

Som uppfödare går det helt enkelt inte att placera alla sina uppfödningar hos människor som kan förvalta hästens bruksegenskaper. Man får vara glad om någon häst visas alls. Så länge BLUP:en inte kompletteras med bruksresultat anser jag den vara missvisande för avelsmålet "bra ridhäst". Många hästar kommer förhoppningsvis till tävlingsbanor, däremot är det mycket få som avelsvisas.

När det gäller WF så finns det också många felberäkningar. Hästars totalbedömningspoäng har ändrats några gånger beroende på att viktningsfaktorerna har förändrats. Inte konstigt att BLUP-värdena kan svänga kraftigt fram och tillbaka.  För visst påverkar det en hel del om bedömningspoängen ändras med en tiondel i några led... en del har till och med åkt ur stamboken, fastän det finns bedömningspapper på det hela.

Det är inte särskilt uppmuntrande för uppfödare att stämplas som oseriösa och att de använder hästar totalt olämpliga för avel, när prestationsresultaten säger något helt annat. Likaså är det mycket svårt att få upp BLUP-poängen om utgångsläget är lågt. Det hänger med ett lågt värde i flera generationer.

En intressant artikel att läsa är:  http://www.ishest.dk/avlsside/debat/eidblup.htm

Däremot tycker jag det kan vara bra att använda BLUP som ett komplement för att se trenden i en stam/linje. Men att utgå från den som en total sanning som många gör ser jag som en sätt att försvåra aveln och avelsframstegen. Och som en black om foten på de uppfödare som inte enbart vill jaga BLUP-poäng och använda så unga hästar i aveln som möjligt.